Utmaningen, Ett halvt ark papper

Här kan du se Samira läsa sin text om arbetet med att ta sig an Ett halvt ark papper. Inspelningen kommer från Kulturhuset, Final Strindbergsåret

Under en hösttermin fick jag och hela min klass läsa en novell skriven av August Strindberg, en väldigt svår novell. Då kanske du undrar, varför just han, och inte någon annan författare? Jo, så här är det. August Strindberg dog för 100 år sedan (1912) och för att hylla honom hade flera skolar i hela Stockholm läst och arbetat med hans novell Ett halvt ark papper. Hela 2012 var Strindbergs år.

Han var den författaren som stack ut i mängden på sin tid, eftersom att August skrev sina texter ur verklighet, det han såg, det han visste och det han varit med om. De flesta författare skrev mer överdriven fantasi, de ville att deras texter skulle skildra en vackrare verklighet.

Först när jag läste texten förstod jag inte hela handlingen. Det var något helt nytt för mig, men jag lärde mig en hel del. För det första var strukturen på novellen helt ny för mig, de var två tidsperspektiv som var i en ramberättelse. I texten var det korta meningar och man fick läsa mellan raderna nästan hela tiden. Men det var de som jag tycker var bäst, att man fick tänka själv och få en egen uppfattning. Alla andra berättelser där saker och ting står rakt av är inte lika kul att läsa, för då får man ju hela handlingen rakt upp och ner och då blir det tråkigt. Jag tycker om att läsa mellan raderna. Det är mycket roligare och bättre för då får man en utmaning som gör läsningen roligare.

Språket i berättelsen var nog det svåraste att förstå och hur meningarna var uppbyggda. Men som tur gick vi genom språket i texten steg för steg på ett väldigt enkelt sätt. Efteråt tyckte jag att berättelsen var en text som alla kan förstå bara man försöker. Samtidigt lärde jag mig fler saker som t.ex. att aldrig ge upp när jag läser en text för att jag tycker den är svår. Utan istället göra som vi gjorde i klassen, att gå in på djupet i texten. Vi fick också höra novellen på flera olika språk. Jag tror att det var det som gav mig hopp att fortsätta försöka. Om andra kan översätta texten till ett annat språk så kan jag lika gärna översätta den till vår svenska vi använder dagligen.
Så, jag har gått från att inte ha förstått något av novellen, till att kunna läsa och förstå den utan problem, det var en underbar känsla för mig. Innan kände jag att det inte fanns en chans att förstå den, men det blev till en utmaning. Det var själva utmaningen som får mig att tänka tillbaka och känna ”Fy fan vad jag är duktig!”

Samira Abdiraxman 8c